HEM     UPPSTALLNING     BETE      HÖ      KONVALESCENTER     KURSER    HITTA 

SOMMARBETE MED KVALITET OCH ANSVAR

Hästarna är välkomna hit hela sommaren, från 15 maj till 15 september, eller under en kortare period. Ev. kan betet börja redan tidigare i maj, beroende på vädret.

Vi sköter all tillsyn, så hästägarna behöver bara komma hit när det passar dem! Hagarna ligger runt gården, så vi ser hästarna i princip hela tiden. I tillsynen ingår daglig visitering, flughuvor på och av, samt påtagning av långtidsverkande insektsmedel.

Alla våra hagar har elstaket med trästolpar. I hagarna finns skydd mot insekter och hetta, i form av skogsdungar och/eller skjul. Hästarna går i små flockar med ca 2-4 hästar i varje hage. Salt/mineralsten och friskt vatten finns i alla hagar.

Prislista finns längre ner på sidan.

_____________________________________________________

Innan du bokar - tänk efter vad din häst behöver

Att få gå i en hage med massor av grönt gräs hela sommaren, det måste väl vara det bästa för alla hästar?

Nej, så är det verkligen inte. Hästars tolerans för bete är mycket individuellt. För mycket gräs till fel häst kan få allvarliga konsekvenser, och kan leda till att hästen på sikt utvecklar EMS (equine metabolic syndrome) och IR (insuline resistance), som kan leda till fång. Läs mer om fång längre ner.

Rent generellt kan man säga att de hästar som mår bra av dygnet-runt-bete är de som växer, ger di, är dräktiga, arbetar mycket hårt eller är magra och behöver äta upp sig. En häst som redan är överviktig efter vintern ska absolut inte gå på bete dygnet runt.

Många hästar mår bra av att betet begränsas och att de tillbringar en del av dygnet i en hage med mindre, eller inget, gräs. Detta kan innebära att hästarna behöver flyttas mellan olika hagar och ev utfodras, även under sommaren.

Samtidigt är det under sommaren som många hästägare vill ha lite semester, och kanske åka bort ett tag...

Då är det ett bra alternativ att lämna hästarna till oss, eftersom vi erbjuder en individanpassad sommarvistelse, och även tar emot beteskänsliga hästar!

På Långören arbetar vi förebyggande mot fång, och många av våra kunder väljer betesbegränsning i någon form. Naturligtvis har vi helt "vanligt" sommarbete också. Se våra paketlösningar nedan:

________________________________________________________

 

PRISLISTA - VI ERBJUDER TRE "BETESPAKET":           

alla priser inkl. moms

 

1. Bete dygnet runt                                                   900 kr/mån   

(tillägg för föl som går med stoet: 500 kr/mån)

2. Betesbegränsning                                                 900 kr/mån

(t.ex. in- och utsläpp till natthage utan gräs)

3. Fånghage/Skogshage                                           2000 kr/mån   

(fodras med hö 4 ggr/dygn, samt daglig mockning av hagar)

__________________________________________________________

 

Vad vi förväntar oss av hästägaren

 

Alla hästar som kommer hit ska vara försäkrade, och vaccinerade mot hästinfluensa enligt gällande regler.

Alla hästar som kommer hit ska vara avmaskade. Gör ett träckprov under våren, och de hästar som inte ”nollar” det testet ska avmaskas senast tre dagar (och tidigast en vecka) innan de kommer hit. Läs vidare under ”Fakta om avmaskning” längst ner på sidan.

Vårt ”Avtal om sommarbete” undertecknas av oss och hästägaren när hästen kommer hit. I avtalet finns också trivselregler och prislista för eventuell extra service.

Faktureringen sker månadsvis i förskott. Eventuell extra service som tillkommit faktureras månadsvis i efterskott.

 

Alla hästar ska ha med sig hit:         OBS!

 

Flughuva - helst två olika modeller så att vi kan byta om hästen får skav

Grimma och grimskaft

Regntäcke -   för kalla dygn med blåst och ösregn

Insektsmedel- långtidsverkande, märkt med hästens namn

Ev. specialsalvor, flugtäcken, munkorg etc. - om din häst behöver det!

 

________________________________________________________

 

FAKTA OM FÅNG

 

Förut trodde man att det var överkonsumtion av protein som framkallade fång, men dagens forskning visar att det troligen är stärkelse och socker i kraftfoder och gräs som ställer till det för hästarna. Om det tillförs i för stor mängd, hinner det inte tas upp av tarmarna utan jäser och bildar ett gift som går ut i kroppen och så småningom försvagar lamell-lagren i hovarna, med stor smärta som följd. Forskning pågår för fullt med att kartlägga orsakerna bakom fång, och det senaste är att hästar med hög halt av insulin i kroppen lättare drabbas. Det finns också ett tydligt samband mellan övervikt och fång, och det är aldrig okej att låta hästen bli fet.

Det är varje hästägares ansvar att hålla hästen i bra hull! Vill man ha sin lättfödda häst på bete så är det motion, riktigt magert bete och/eller munkorg som gäller för att hålla ett bra hull på hästen ( dvs under 6 på hullbedömningsskalan, se längre ner på sidan.)

Mängden socker i gräset är högt mot slutet av dagen, och det förbrukas av gräset under natten för tillväxt. På morgonen är gräsets sockernivå åter mycket låg. Det är en anledning till att ha hästarna i natthage. Kroppen hinner ”avgiftas” under natten,  magen är inte lika uppblåst längre, och gräsets sockernivå har sjunkit. Man kan tro att hästarna äter mer glupskt om de inte går på gräs dygnet runt, men det är bara under den första lilla stunden, sen lugnar de ner sig. Det är också bra att det mest glupska ätandet sker på det gräs som har den lägsta sockernivån.

 

Fång kan drabba alla hästar, inte bara ponnyer, även om det är vanligast. Det kan drabba hästar som aldrig visat någon fångtendens tidigare, om förutsättningarna är fel. Det kan hända när som helst under betessäsongen, inte bara på våren. Ofta är man försiktig med hästen i början av sommaren och vänjer den långsamt vid gräs, men sedan missar man att det torra gamla juligräset ofta blir lika starkt och färskt igen på sensommaren, när det åter har börjat regna. Detta är en anledning till att många hästar får fång på sensommaren och hösten. Speciellt illa är det om det blir frost i det gröna gräset. Då kvarstår den höga mängden fruktan (sockeröverskott) i gräset hela dagen, eftersom kylan gör att gräset inte kan växa och göra sig av med sockret.

 

Slutsatsen är att det gäller att behandla varje häst som en potentiell fånghäst, dvs att dagligen kontrollera om den visar tecken på att ha fått för mycket gräs, och då omedelbart avbryta ätandet.

 

Tecken på att man ska dra ner ordentligt på hästens gräskonsumtion är att den verkar ”däst”, spänd och gasig i magen, och att avföringen kan vara lös. Om hästen dessutom uppvisar något eller flera av dessa tecken: puls i hovarna (känner man på insidan av kotan), svullen och styv över nacken och visar en ovilja till att röra sig, då är det bråttom att ta bort hästen från gräset helt. Ett fångutbrott kan avbrytas om man tar de tidiga tecknen på allvar.

 

(Fång kan också orsakas av andra saker än utfodring, t ex vid överbelastning, förlossning eller Cushings syndrom/PPID. Forskningen visar mer och mer att det oftast är hormonella orsaker bakom fång, eller snarare en kombination av hormonproblem/ämnesomsättningsproblem och överutfodring.)

 

 

Hullbedömningsskala    -   Håll din häst på 4-5 på Hullbedömningsskalan (under 6)

Modifierad av A. Jansson efter Henneke med flera (1983) Equine Vet J. (1983) 15, 371-372 och NRC (1989).

    Extremt utmärglad 1     Ryggkotor, revben, svansrot och höftben kraftigt utstickande,skelettstrukturen kring manke, bogblad och hals klart synliga samt inget fettlager.

Mycket mager 2     Ryggkotor, revben, svansrot och höftben utstickande, skelettstrukturen kring manke, skuldror och hals svagt synliga.

Mager 3     Revben och ryggrad synliga, svansroten utstickande men individuella ryggkotor är inte synliga, höftknölen rundad men klart synlig, bäckenbenet inte skönjbart, manke, skuldror och hals markerade.

Slank 4    Lätt åsformad rygg, revbenen svagt skönjbara, lite fett runt svansroten, bäckenbenet inte skönjbart, manke, skuldror och hals inte tunna.

Måttlig 5     Jämn längs ryggen, revbenen inte synliga men lätta att känna, fettet runt svansroten börjar kännas ”svampigt”, skuldror och hals övergår mjukt till kroppen.

Måttligt fet 6     Kan ha en liten ränna längs ryggen, svampigt fett över revbenen, mjukt fett runt svansen, börjar tydligt ansätta fett längs manken, bakom skulderbladen och längs halsen.

Fet 7     Kan ha en ränna längs ryggen, går att känna individuella revben men också fett mellan dem, mjukt fett runt svansroten, fettansättning runt manke, skuldror och längs halsen.

Mycket fet 8     Ränna längs ryggen, svårt att känna revbenen, väldigt mjukt fett runt svansroten, tjockt fettlager runt manke, skuldror, ”förtjockad” hals, fettansättning på insidan av benen.

Extremt fet 9     Tydlig ränna längs ryggen, varierande tjockt fettlager över revbenen, ”bulligt”  fettlager runt svansrot, manke, skuldror och längs halsen. Insidan av  bakbenen kan ”skava”.

 

FAKTA OM AVMASKNING

 

Man avmaskar för att skydda markerna, och då även hästarna som går där. Andra, kompletterande sätt att hålla god beteshygien, är att låta sommarhagarna vila helt under vinterhalvåret, att putsa betesmarkerna på hösten, och att låta hagar vila helt vissa somrar. På Långören tillämpar vi alla dessa metoder för att begränsa parasitsmitta.

 

Alla avmaskningsmedel är receptbelagda. För att få ut recept måste du visa att du behöver avmaska, antingen genom träckprov, blodprov eller synliga ägg från styngflugan.

Det är individuellt hur mycket mask hästen samlar på sig, normal fördelning för vuxna hästar är att 20% av hästarna bär på 80% av smittan. Det är HELT normalt att alla hästar utom en i en hage inte behöver avmaskas alls, medan den sista behöver avmaskas regelbundet. Individuella träckprov används för att hitta de hästar som behöver avmaskas, de högsmittande individerna.

Förkortningar:

EPG = ägg per gram träck, ett mått på hur mycket smitta hästen släpper ut.

ERP = egg reapperance period, dvs hur lång tid efter avmaskning det kommer nya ägg.

Avmaskningsmedel:

Pyrantelpreparat: Banminth och Fyrantel. Tar ett stadie blodmask (ERP 4 veckor), spolmask, samt vid dubbel dos vuxna bandmaskar.

Ivermektinpreparat: Ivomec, Noromectin, Bimectin, Eraquell, Vectin. Tar två stadier blodmask (ERP 8 veckor), styngflugans larver, springmask, nackbandmask, lungmask, fölmask (spolmask uppvisar resistens mot detta medel). Se även nedan under prazikvantel kombi.

Moxiektinpreparat: Cydectin. Två stadier utvecklade blodmaskar och 25% av de inkapslade larverna (ERP 12 veckor), styngflugans larver, springmask, lungmask, fölmask, magmask. Ingen återsmitta 2v efter hästen fått i sig medlet.

Prazikvantelpreparat: Droncit. Kombinationsmedel: Ivomec Comp och Equimax (blandat med ivermektin, se ovan, max 2ggr/år), Cydectin comp (blandat med moxidektin, se ovan). Tar bandmask (samt rundmask enligt ovan).

Fenbendazol: Axilur. Tar stora blodmasken, fölmasken (obs, ökad dos krävs), springmask, spolmask, magmask. (Lilla blodmasken kraftigt resistent mot detta medel).

Avmaskningperioder:

 

Vår/höst: ev. bandmask (en behandling, endast då mask har påvisats)
Sommar/tidig höst: blodmask (träckprov, sen följs intervall för medel)
Sen höst: ev. styngflugelarver (en behandling, endast vid förekomst)
Vinter: ev. spolmask på föl/åringar (träckprov först).

Övriga hästar ska normalt ej avmaskas vintertid, då maskarna är vilande.